fredag 2 mars 2012

La Strada del Amore av Staffan Göthe

På teaterlinjen strävar jag efter att vi så mycket som möjligt ska spela "klassiker" när vi gör årets stora produktion. Jag menar att man som, skådespelare behöver ha kopplingar bakåt i tiden, på detta sätt i sin egen kropp få praktisera teaterhistoria.
När vi nu för tredje gången spelar en pjäs av Staffan Göthe betyder det kanske att det inte verkar vara så noga , det där med klassiker...
....eller att Staffan Göthes dramatik helt enkelt har blivit moderna klassiker?
Årets föreställning, "La Strada del Amore" har snart 30 år på nacken. Lite av veteranbil är det i alla fall.
Men det som fällde avgörandet den här gången var att jag i La Strada del Amore helt enkelt hittade en pjäs som passade klassen som hand i handske.
Jag sökte en bra och angelägen pjäs för 7 skådespelare, 5 kvinnor och 2 män. De ska kunna sjunga och helst ska en av dem spela piano. Det kunde inte ha blivit bättre om den hade varit beställd för oss!
Sen är det ju så att vemodet, humorn, allvaret, det skenbart odramatiska hos Staffan Göthe rymmer så ofantligt mycket dramatik, livets dramatik. Att som ung elev få bekanta sig med dessa livsöden är minst sagt berikande.
La Strada del Amore spelades 9 föreställningar våren 2012 i våra nya lokaler på Rådhuset, nuvarande Örnsköldsviks folkhögskola.